Hejhej hallå!

Förlåt mig att jag inte uppdaterade bloggen igår men jag har varit upptagen hela dagen. Jag råkade försova mig och fick sedan skynda mig iväg till min kusin Aggnus kalas. Hon fyllde 7 år och kalaset var väldigt trevligt.

De bjöd på tårta och kakor och tycker jag om. 

Tyvärr så var min farfar också där, han glömmer allting förutom vårt gräl. Det första han sa var att han skulle göra kvällen jävlig för mig, det gjorde han också. Här är en lista på vad han gjorde:

• Tog min marsipan från tårtan
• La i grädde i min chipsskål
• Sparkade en fotboll i skrevet på mig, det gjorde ont
• Gick runt och berättade för folk att jag säljer droger och att jag är gay

När ska gubben sluta trakassera mig? Jag har ju faktiskt inte gjort honom något, det enda jag gjort är att jag inte ville köpa hans hus som inte är till salu ens. Jag ska nog ta ett snack med farmor, hon borde kunna hjälpa mig med detta. Han sabbar allt för mig, tänk om alla tjejer tror jag är gay, då finns det ju ingen som vill ha mig. 

Nu måste jag ju sprida ut att den informationen är felaktig. 

Just de, jag har ju glömt berätta hur kärlekssamtalet till lögnarkärringen gick. Läs här:

LK - Hej, det är Gudrun.

Jag - Ja hejsan, mitt namn är Gunnar och är en skånsk lögnare.

LK - Okej, vad vill du?

Jag - Jag vill ha dig, jag hatar också allt och alla.

LK - Vem är du och vad vill du?

Jag - Jag vill banka på väggarna för jag hatar mina grannar, vad vill du?

LK - Lägga på!

Jag - Okej lögnarkärring, gör det.

LK - Hejdå Nils!

Hur fan kunde hon lista ut att det var jag? Jag pratade för jävelen skånska. Hon är smartare än jag trodde.

Med vänliga hälsningar 

Nils Lutfågel

"Hon är smartare än jag trodde

 jag önskar hon någon annanstans bodde"

Gilla mig på Facebook

Följ mig på Twitter

Följ min blogg med Bloglovin

Tjosan i trosan mina små stalkers!

Jag sitter i datorsalen i skolan nu. Inte för att jag vill sitta här utan mest för att jag blev injagad hit.  Det är ert fel.... i omröstningen här sidan om så röstade ni på att jag skulle slå Hasse, Klasse och Pekka nästa gång jag såg dem, det gjorde jag för fem minuter sedan. Jag är en riktig slagskämpe nu, jag har nästan varit slagsmål med de tre coolaste killarna på skolan. Med det menar jag att jag nästan fick stryk av de tre coolaste killarna. 

Jag gjorde som ni ville, jag såg Pekka och sprang fram och slog till honom mitt på näsan. Han började blöda och gråta. 

Nu är jag den coolaste killen på skolan.

Rättelse:

Jag sprang fram och skulle slå Pekka men han vände sig och boxade mig mitt på näsan, jag började gråta. Jag är mesigast i skolan.

Nu sitter jag här inne helt ensam i mörkert och gömmer mig men det gör inget för idag är jag glad. Jag har fått en till följare på twitter, fast egentligen är det en annan bloggare som antagligen vill att jag ska följa hans blogg, det kan han glömma. 

Ställningen just nu:

Twitterföljare: 2

Facebookgillare: 1

Jag lovar att skriva sen när jag kommer hem från skolan, om jag nu kommer hem.

Med glada och rädda hälsningar

Nils Lutfågel

"Jag slog nästan Pekka, jag kan på ryggen sträcka"

Gilla mig på Facebook

Följ mig på Twitter

Följ min blogg med Bloglovin

Tjabba mina stalkers!

Jag ber till Gud, jag ber för att överleva morgondagen, dagen efter det och så vidare. Jag är inte sjuk och inte skadad men har en massa fiender. Jag har gjort en lista över alla mina fiender:

1. Hasse
2. Klasse
3. Farfar
4. Pekka
5. Pappa
6. Farmor och farfars granne
7. Min guldfisk
8. Polisen

Om ni följt min blogg så vet ni varför alla utom min guldfisk och polisen är mina ovänner. Nu ska ni få veta varför vi blivit ovänner.

Allt började med att jag kom hem igår kväll efter jag tagit emot hotet från min far att dränka guldfisken, jag satt och vaktade honom hela natten. Ringde säpo imorse för att skaffa skyddsboende för han men det enda de gjorde var att skaffa mig i örat och hotade med att ringa polisen. Jag la på. Jag skällde ut guldfisken för att jag anser att det är hans fel att jag nu har polisen efter mig. 

Jag gjorde kanske fel men jag la ner tre smällare i glasskålen och precis när det smällde hoppade guldfisken och anföll mig. Han slog mig och försökte strypa mig, jag hade inga krafter att sätta emot. Jag måste börja styrketräna.

Farfar ringde mig förrut och bad om ursäkt för han betett sig som ett svin. Jag accepterade ursäkten. Men efter att ha pratat i 10 minuter försökte farfar sälja sitt hus till mig igen och jag tackade återigen nej. Nu ringer han mig 100 gånger i timmen och skriker något obegripligt, kan vara grekiska. 

Jag är rädd, ingen vill hjälpa mig. 

Jag läste på Aftonbladet idag om någon apkvinna från förr de hittat. Tydligen var hon extremt stark och snabbare än en häst. En sådan kvinna vill jag ha. Jag ska nog lägga ut en kontaktannons. Just nu är det mitt enda hopp att överleva.

Med rädda hälsningar

Nils Lutfågel

"Just nu är allting illa, på grund av att jag inte ville köpa farfars villa"

Gilla mig på Facebook

Följ mig på Twitter

Följ min blogg med Bloglovin

Hejsan alla stalkers.

Morgonen började väldigt dåligt och slutade väldigt bra.

Allt började i morse när jag skulle springa till ICA och handla bullar, framför mig i kön stod Klasse, skolans coolaste kille, och skulle betala för sina energidrycker. Jag stod bakom och nynnade lite tyst för mig själv för att han inte skulle se mig och just när jag trodde det skulle funka kom Satan själv och sabbade det hela :(

Faster Kajsa-Bajsa kom och skrek mitt namn så högt att tiggarna utanför butiken tappade sina muggar och stod och plockade mynt över hela parkeringen. 

Kajsa-Bajsa sprang sedan fram och gav mig en stoor puss på kinden och frågade hur allt funkade för mig och sånt, sedan kom den mest förbjudna frågan, hon i princip skrek så hela butiken hörde, HUR GÅR DET MED TJEJERNA LILLA GUBBEN?

Jag ville dö på fläcken, där i kassan på ICA.

Efter den tortyrliknade förnedringsförhöret 2 decimeter från Klasses rövhål trodde jag inte det kunde bli värre..... jag hade fel.

Klasse, Hasse och Pekka stod såklart utanför vid sina mopeder och skojade och skrek och när de fick syn på mig följde de efter mig med sina mopeder. Hela vägen hem fick frågan "Hur går det med tjejerna lilla gubben" ca. 15000 gånger. Jag ville dö igen. Jag fick hjärnsläpp, jag tog upp den största sten jag hittade och kastade den i Hasses stora fula finniga ansikte sedan sprang jag hem.

Nu undrar ni säkert vad det bra var för något?

Det enda bra som hänt denna morgonen är att jag lever..... eller är det bra egentligen? 

Nu har jag inte tid att skriva mer, ska fundera ut olika sätt att kunna överleva detta sedan ska jag ringa säpo och be om skydd.

Med rädda hälsningar

Nils Lutfågel

"En sten i ditt finniga tryne får mig att vilja se i syne"

Gilla mig på Facebook

Följ mig på Twitter

Följ min blogg med Bloglovin